Vilka kunder, vilka goda möten, fina bloggtips, kvinnor som skuttar ut tusen grader lyckligare
och min yrsel och värk märks knappt. Så länge jag sitter ner iallafall...
Och min vän Krille har bloggfotat åt mig igen.
Även om jag eg är gråtfärdig av trötthet så vill jag krama hela världen.
Och jag lever. Vad som händer i morgon vet ingen, och vi lever idag.
Min vän.
Du och jag.
Ps.
Vill du mingla och få inbjudningar till vipkvällarna?
Älska fredag
fredag 20 november 2009
Hata november. Och regn


-som smetar snor och smink i ansiktet för det är inte det bästa jag vet.
Tröstglögg som smakar chilichoklad är en annan grej gud kan hoppa över
anser jag. November är skit.
Ja, det var väl bara det....
...ellernejvänta!
Idag skiner faktiskt solen och Drömma ska snart ha fest,
med Mon Chéri!
Då får ni handla billigare än vanligt och så fluffar vi upp med nya smycken
från bla Hoof, och Kittyhawk säljer ut sitt arkiv på Drömma,
och jag är helt sprallig bara för just den saken.
Emira har lämnat in jättejättefina röda klänningar och jag lovar att lägga upp
lite bilder på allt ljuvligt innan.
Särskilt 40-tals godiset från min vän Kittyhawk. Hon som designade kläder med inspiration
från den tiden och som har samlat sedan hon var en liten flicka i princip.
Missa inte...
Bilderna här kommer från henne.
Vi bjuder på pepprisar och must, bubbel och klänningar, i vanlig ordning.
1/12 kl 18-21 på Drömma. Varmast välkomna :)
För att komma måste ni antingen osa på facebook eller maila dromma@dromma.se
Trött fredagspuss,
Drömma-Lotta
Ellen och Elsa

Klänningen till vänster är i tunt transparent tyg, sent 40-tal, str 34 i midjan.
Går från pärlgrått till mörkt blå i printet är vansinnigt vacker
och har varit med på både plåtningar och gått en visning.
Eftersom den är så petit är den svårsåld, jag vet inte hur många vackra flickor som besviket
fått ge upp i provrummet...
Om den inte säljs i dagarna så hamnar den på min blivande webshop om ca 2 veckor istället.
Det vore fint som en klänning om den hittade en ägarinna tycker jag.
För 695:- är den din...
Serena Holm
torsdag 19 november 2009

SERENA HOLM, SMYCKEKONSTNÄR
Serena Holm är smyckekonstnär och tog mastererexamen på Högskolan för Design och Konsthantverk våren 2009.
Hon bygger sina smycken i assemblageteknik, vilket ofta går till så att hon sätter samman objekt med sina egenframställda genom att använda olika hantverkstekniker. Figurerna som vid en första anblick ter sig naiva, blir när man tittar mera ingående, intrikata och flertydiga varelser i nyckfulla scenarier. En hyllning till "la joie de vivre".
Serena deltar i hantverksstafetten på Röhsska, ni kan besöka utställningen fram till den 13:e december.
Gillar verkligen hennes saker så på nåt sätt måste jag bara ta mig dit!
Minne

I söndags mådde jag ok på kvällen. Jag och lilla M gick till Hemköp, det dyra på Vasagatan.
Regn, festklädda på väg till fester, mina röda gummistövlar, gatlyktornas glitter i alla pölarna.
Hennes bubbliga lilla skratt bredde ut sig över allas hukande axlar och lade extra glitter
i pölarnas stränder.
Och vi hoppade i varenda en...
I miss my kids this morning, I really do.
Felknäppt


Den här klänningen tycker jag mycket om. Den hade stora axelvaddar från 40-talet som rök, sedan handtvättades den och krympte till en 36:a. Så lägligt. Fast man behöver en påkläderska eller avklädare. Det tyckte överläkaren var roligt i måndags.
Och jag skrattade lite i smyg när pojken som skulle trycka på olika punkter och dra i mig fumlade med knapparna
innan han kunde börja. Man skulle kunna tro att jag gjorde det med flit, klädde på mig just den klänningen
just den dagen.
Men så var det inte.
Faktiskt.
Låg energi
tisdag 17 november 2009

Just nu är jag väldigt less på min kropp, och ledsen. Att vakna med yrsel, illamående och huvudvärk är ingen hit.
Att måndagens radiologbesök gick bra var en lättnad och ett antiklimax
men det botar inte det faktum att mitt huvud inte är ok.
De hade gjort en "liten" miss för övrigt. En felaktig remiss. Hur kan sådant få hända undrar man?
Ett noll till Lotta-kroppen iallafall...
Ps, min kökslampa är fin tycker jag. En till hänger i killarnas rum.
(Som eg är en klädkammare med 4 m till tak).
Nu måste jag lägga mig igen.
Kramkram
Christers bilder



I söndags träffade jag min vän Christer från Punctum Fotografi.
Han håller på med yoga vilket är intressant eftersom jag har en
hel massa fördomar ang yogamänniskor från Göteborg. Fast han är ju
från Stockholm så det är kanske en annan sak.
(Ok, ni fattar att jag retar er nu). Han tog fina bilder och sa kloka saker.
Ställde rätt frågor och var lugn.
Och igår kom inlämnar-Åsa med jättefin choklad i present. En ask belgiskt, i två lager.
Hon lämnar alltid in det bästa bästa hos mig, den här gången bla en vinröd krokodilväska som var fabulös minst sagt.
Fine och Moa-Lisa har presentat mig med och så alla breven. Tack, igen. (Tjat).
Armbanden på bilden kommer från Älva och klänningen från Dreamandawake, klänningen får ni se mer av i ett annat inlägg.
Och bilderna är Christers.
Vid spisen med lilla E
lördag 14 november 2009
Till dagis...


Och alla vackra orden, från mina vänner och vänner jag inte ens känner.
Tack, igen.
På måndag ska det letas i min kropp efter elakheter
så då får ni gärna hålla en tumme eller två.
Jag är på jobbet idag. Dödsbra trots yrsel och ont.
För jag får energi av lördagsglada flickor, det är en sådan
förväntan i luften. Jag vill skåla med allihop.
Och appropå skål. Igår drack jag lite cider, bakade mini pizzor
och gjorde smothies med kidsen. Jag är arg och trött men kramas mycket också.
Ni kan få en med, kram!
Dior
torsdag 12 november 2009
Innan sömnen


Vi vilar vi samlar ihop oss och pratar. Lyssnar. På varandra.
Det är mycket som är bra i våran lilla familj. Som inte fanns innan skilsmässan. Eller innan sjukdom.
Jag är tacksam över mina vackra kloka barn. Det finns inte ord för hur mycket
livslust jag känner när jag tittar på dem.
Tack igen alla som mailar privat.
Orkar inte svara, men tack. Puss.
Om bra och dåligt
onsdag 11 november 2009

Bilden är lånad av min vän Kittyhawk. Hon har designat kläder med stor inspiration ifrån sitt arkiv med 40-tals kläder.
Eftersom hennes fokus numera ligger mera på arkitektsidan har hon beslutat sig för att sälja av en del av de gamla rariteterna.
Gissa vem som får äran att sälja dem?
Jag, Drömma, det känns lite underbart mitt i allt kaos. Tack.
Så, anteckna redan nu datumet 1/12 då vi har årets sista mingel.
För då släpper vi klänningarna plus annat fint och mer info om hennes arkiv och festen kommer längre fram.
Om tacksamhet:
jag är tacksam över att J och Mon Chéri hjälper mig så mycket
nu när jag inte kan själv. Vi har fått ha lite stängt med,
men i stort så har det gått tack vare dem.
Om mina andra vänner, som skickar fina sms och ringer.
Som hämtar mig till lunch och Martin som handlat, diskat och lagat käk.
Om dåligt:
När tårarna bara rinner.
För det var visst inte bara utmattning. Det var nåt mera fel i min kropp.
Så, nu vet ni det. Och det vet mina anhöriga med så det är ok att skriva här.
Men hur privat ska man bli på sin klännningsblogg tänker jag?
Jag väljer att behålla min resa för mig själv och tar lite hjälp
för att ni ska få fortsätta se vad som kommer in till butiken, eller om jag vill visa min outfit för dagen.
Och jag hoppas att mina kunder fortsätter att handla för det behövs mera nu än någonsin.
Det är dyrt att bli sjuk helt visst.
Om bra:
att ni är så kloka och skriver så snälla saker. Det känns fint i magen att ni finns och följer mig och Drömma.
Jag orkar inte svara på alla kommentarer men säger tack till alla här istället.
Varm kram,
/Drömma-Lotta
Vad jag klarar just nu
måndag 9 november 2009

Att äta att sova att kramas att gråta att andas.
Igår åkte vi hem till vänner och jag slog in ett paket, innan.
Vi kom en timma försent fast det var inte mitt fel. Sen fick vi skjuts hem.
Allting gick runt i huvudet på mig. Ligga ner. Vila mer. Ta några bilder varje dag.
Att försiktigt veckla ut sig, att ha en hel barnvecka framför sig och ingen hjälp.
Pappan har det ju så körigt jämt. Förlåt mig, det spelar ingen roll.
Jag vet att många ensamstående har sina barn hela tiden.
Det skulle jag väl helst vilja med. Bara inte just nu, inte ens varannan vecka just nu.
Och så var det detta med stoltheten men det kan ju vara bra att veta, att jag frågat så många många gånger.
Och fått nej. Det tar energi det med. Och eftersom det inte syns utanpå, när det är fel i någons huvud. Ja, ni fattar.
Idag ligger jag platt, det ska sättas in pengar till tre försummade designers, det ska handlas eftersom barn.
Eftersom jag faktiskt inte vet vad som händer i morgon. Sen ska jag hämta lilla M och sätta mig ner och prata.
Prata med fyra fina ungar.
Ps, morgonbilden innefattar förutom en sjuk Drömma-Lotta även underkläder från Bric à Brac.
By Emeric:
Amanda in black and white.
Love love love love this one.
Well, today Drömma is closed, hopfully I'm back sooner than you know.
Demoner och Divor
lördag 7 november 2009

En liten hälsning från sjukbädden. Så, det här är alltså inte ett förinställt inlägg som de andra.
Jag lever, men orkar inte sitta vid datorn eller jobba. Jag har fått skojiga piller och drömt hetsigt varmt och märkligt.
De har satt elektroder på mitt bröst och letat saker i mitt huvud, stuckit mig hårdhänt.
Nej jag är inte ok, men jag lever och tänker göra ett tag till. Fast allting snurrar hela tiden och jag tappar saker.
Mår illa, ser konstigt.
Det blir inga danssteg i röda klackeskor på ett tag framöver syns det.
Så synd, men himlen får iallafall vänta.
Drömma-Lotta hälsar och tackar för alla fina kommentarer!
Landet brunsås
Jag gillar Lottas blogg, och nu pratar jag om en annan smart brud så hälsa på henne nu på genast!
Kanske att jag borde köra en "lördagslotta" varje vecka för de verkar alltid vara av bra virke, inte sant?
Just den här Lottan bloggar och engagerar i ämnet mat. Och i januari är hon även aktuell i SVTs serie
Landet brunsås ihop med två nästan lika söta personer. Läs henne och titta, här och där.
På hennes blogg inleds varje recept med en liten text, smaka på den här tex:
03 september 2009
Arabisk lammfärsgryta med söta kryddor
För varje år som går tappar man lite av barndomens klarsyn. Jag är inte längre så säker på att jag ska gifta mig med pappa. Eller att man verkligen kan hacka fram diamanter och rubiner ur den stora stenen bakom Gunnesgärdes förskola. Eller att ett eget marsvin är svaret på frågan om livets mening.
Däremot tycker jag fortfarande att det verkar vettigt att äta godis till middag.
Om hon någon gång läser min blogg hoppas jag att hon lägger märke till allt lila.
-Som en hyllning till den typiska vinter och älskare av kulturtantsfärgen nr ett, hon syns vara.
Lat lördag önskar Lo




